Den sista månaden år 2010 har passerat, en hel massa saker har hänt och som alltid så var det fan så mycket bättre förr då det fortfarande fanns ärliga människor, vettiga politiker, solidaritet, moral och kysk kristenhet. Vi är som varje modern 5-åring vet i full gång att förinta oss själva, postmodernismen ligger som en ogenomtränglig matta över oss då alla förväntas vilja ha en iPhone samtidigt som det är ett krav att man spenderar varje vaket ögonblick med att tänka på hur vi lever på bekostnad av U-länders minderåriga arbetskraft. Det för oss till årets upplaga av Musikhjälpen som faktiskt gav möjlighet att sms:a in pengar till förmån för barnarbetare/-slavar, kanske just samma lilla knodd som tillverkat din telefon.
En vecka som de senaste 3 åren har visat på samma sak: världen är inte rigid och orubblig, de som faktiskt kan göra den egentliga skillnaden vill inte. Jonatan Unge gjorde det bra då han pratade om hur Zlatan skänker en gammal matchtröja, vilket inte är samma sak som att Zlatan bidrar med en massa pengar. Pengarna den drar in kommer ju från valfritt fotbollspsyko som kan tänka sig att betala genom arslet för att få runka med Zlatans tröja mot kuken. Samtidigt som Slatten snart kommer att kunna köpa Skåne och starta egen diktatur. Det är fint att folk vill hjälpa till, det får en att tro på hittepåord som solidaritet igen, men det är alltid den lilla människan som står för fiolerna. P3 och Radiohjälpen gör i alla fall ett skitbra jobb, men varför får de inte äta under programveckan? Det stämde visserligen första året när det handlade om svält men se till att hålla er till ämnet! Förra året borde de alla ha injicerats med malaria och i år kunde de ha tvingats göra sneakers och bleka jeans dygnet runt, men jag antar att de inte vill påbörja något de inte kan slutföra när de tar itu med HIV om något år.
SJ tog en Norrlands Guld till
SJ var sig själva i år också.
Det börjar bli svårt att skoja om det när det hela börjar vara så fruktansvärt ordinärt. Något det däremot är viktigt att skoja om är nog årets mest tragikomiska händelse.
Årets höjdpunkt: Sveriges första självmordsattentat
(Bad Company 2 IRL)
Sverige har fått sin första självmordsbombare. Mot löfte om okänt antal oskulder och en YouTube-video med autotunemixad uppläsning av hotbrev så skred ett stackars mongo till verket. Lyckligtvis är han själv den enda som dör av hans hemslöjdsarbete. Vad som hade kunnat vara en hemsk avslutning på 2010 blir därmed ett väldigt komiskt misslyckande som bara blir större för varje person som skojar om det eller skrattar åt det. Då själva poängen med terrorism är att folk ska bli rädda för sin egen vardag så är det en seger varje gång någon driver med den.
Det finns en liten bit av 2010 kvar jag ska gå igenom innan det blir till att blicka framåt, men det får bli lite senare. Det handlar om det gångna årets absolut roligaste kärlekspar och deras öde. (Inte Victoria)
Gott Nytt år!
0 Svar till “December 2010”