Arkiv för kategorin 'Serier, musik, film'

26
Dec
10

CofCC = KKK med tristare kostymer

Det är kanske inte särskilt förvånande men det finns kvar alla möjliga föreningar som samlar övervintrade Ku Klux Klan-medlemmar. Förutom NRA så finns även CofCC, the Council of Concerned Citizens, som spenderar sin tid med att bekymra sig över allt interracial-parande som sker i USA idag. Låter säkert väldigt bekant för de som var med då det begav sig här i Sverige eller ännu hellre i Tyskland under landets storhetstid. De är i alla fall skiträdda att vi sabbar världen, dvs USA, genom att bortse från de alltid lika relevanta attributen på utsidan. Det roligaste med just CofCC är att de helt missat att Storbritannien gav upp och erkände USA som självständigt redan 1783. De idioterna har en grundprincip som kan sammanfattas med ”the United States is a European country and that Americans are part of the European people… that the American people and government should remain European in their composition and character,” vilket gör dem fiender till alla sina landsmäns grundläggande värderingar. Snyggt jobbat. Resten av deras principer finns här. De verkar helt blinda inför den fruktsallad av oförenliga idéer de radar upp.

Så vad har de gjort nu för att hamna i mitt och andra nördars blickfång? De har börjat bråka om rollbesättningen till den kommande Thor-filmen.

Thor, i serieform, är i grunden en snygg genväg i skapandeprocessen av en superhjälte. Pappa Oden lackar ur på att hans son Tor är bortskämd och högfärdig, skickar honom på språkresa till USA för att bilda honom. Han tvingas dela kropp med en semihandikappad läkarstudent och vips har han sin Bruce Banner och en färdig superhjälte är klar att plockas ur ugnen. Han ska i alla fall få sin första film nu och det som CofCC har reagerat på är att filmens Heimdall är svart. ”ARGH! Det ser ju inte rätt ut ju!” skrek de vid sitt månatliga serietidningsmöte. Med en snabb jämförelse kan vi se att filmskaparna faktiskt har tagit sig en hel del andra friheter med Heimdalls utseende:

Det blir smärtsamt tydligt att hudfärgen är filmversionens minsta problem. Var är hornet han deepthroatar så muntert? Var är den stora (saxen?) och hatten med vingar på? Han ser bara inte rätt ut. För övrigt kan sägas att alla gudarna ser ut som karaktärer ur StarGåte tusen gånger mer än de ser ut som fornnordiska asagudar.

Hipster-Oden med ögonlapp av guld och cybernetisk exo-suit med röd mantel.

Vart vill jag med allt det här då? Jo jag menar att det går inte att hänvisa till fornnordisk asatro för att maskera rasistiska påhopp, hur mycket man än vill det. Jag förstår inte varför någon skulle bry sig om asatro idag, det är ett roligt kulturminne som hjälper oss att förstå vår historia I SKANDINAVIEN, men inte mycket mer. Definitivt inte i USA. Om någon nu faktiskt skulle ta denna döda religion på allvar så borde du ha varit skitförbannad redan 1962 när den jäveln Stan Lee började slå mynt av en pro-amerikansk fjollversion av din älskade machogud. Filmen i sig är bara det senaste steget i en våldtäckt på din tro som pågått i över 50 år. Att Heimdall spelas av en svart skådespelare är helt klart det minsta av dina problem.

(Jag använder termen svart, då amerikaner säger ”black” och det USA gör är per definition rätt. Tillhör du den svenska ”vän av ordning-armén” som byter vilken term som är pk varje vecka för att alltid få rätta folk? Ta livet av dig omedelbart och ha en trevlig julhelg.)

Artikeln som fick igång mig finns här

Penny-Arcade strip på ämnet finns här

26
Dec
10

Tecknad film vs. syfilis

Det är alltid enklast att förklara något genom tecknad film. Alltid.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka men den behandlar ändå det reella problemet, socialt stigma, så den är faktiskt överraskande bra med tanke på hur helkass den kunde ha varit.

02
Feb
10

Hadouken!

Spotify gav mig en försenad julklapp förra veckan. De var snälla nog att annonsera att britterna i Hadouken! släppt nytt album nyligen. Som TV-spels nörd (jag ligger topp 10 i Sverige med mina PS3 trophies enligt ps3bloggen.se men mer om det en annan gång) så var jag helt enkelt tvungen att klicka på ett band som tagit sitt namn efter den ultraspammade specialattacken från Street Fighter. Bakom namnet visade det sig finnas en lika delas sinnessjuk och genialisk blandning av elektroniska musikgenrer och brittisk hiphop. Även om de inte har särskilt många musikaliska beröringspunkter så påminner de attitydmässigt ganska mycket om mina favoriter från USA: Mindless Self Indulgence. Skeptiker som jag är så ligger jag lite efter resten av kurvan men jag börjar faktiskt tycka ganska bra om Spotify nu.

12
Dec
09

Turtles Forever

När jag var mellan 4 – 8 år så fanns det ingenting häftigare än TMNT (TMHT antar jag att jag borde säga pga det patetiska censurdravel som våldtog det hela här i Europa). Tack och lov var jag och mina vänner helt omedvetna om hur otroligt löst sköldpaddornas universum satt ihop. Allt tycktes gjort i stundens ingivelse efter devisen ”What do kids find cool?”. Vi såg heller inte hur de hade nästan allt gemensamt med Pisse Mugg och mer eller mindre ingenting gemensamt med ninjor eller Japan. Jag hade absolut ingen aning om att seriens figurer hade förfäder som inte bara var argare, hårdare och fulare utan även aningen vuxnare i sin framtoning, men jag visste att mina hjältar skulle vara för alltid.

Så var givetvis inte fallet.

De kraschade och dog, precis som alla hjältar. Men som hjältar värda namnet så återuppstod de, en ny tecknad serie kom 2003 och som jag förstår det så har produktionsarbetet påbörjats för ännu en omstart av serien inom något år. Jag har inte sett mer än något avsnitt av serien från -03 men jag tyckte faktiskt riktigt bra om långfilmen som kom 2007. Jag tycker på det hela taget att de tagit väl hand om sköldpaddorna, dock har jag varit tvungen att inse precis hur mycket  jag har vuxit ifrån dem.

Så trillade jag över något häromdagen, en film som gjordes för TV i år där nuvarande seriens sköldpaddor träffar inte bara den gamla seriens sköldisar från 1987 utan ORIGINALSERIENS svart-vita argpaddor som inte synts i animerad form alls tidigare. Turtles Forever är titeln på denna film som jag blev oerhört positivt överraskad av.

Filmen är inte bara en enorm nostalgitripp som visar upp hur det var förr, den visar på hur dysfunktionella sköldpaddorna från -87 skulle vara om de försökte leva i den mycket hårdare och elakare världen från -03. Allt är ett skämt för dem och de driver deras moderna jag till vansinne, mycket underhållande. Skurkarna från åttiotalet är rena skämten de också och det är fruktansvärt roligt att se hur Shredder och Krang tramsar runt i technodromen igen. Filmens höjdpunkt kommer när de efter en hel drös med eskapader hamnar i den gamla svart-vita serietidningsvärlden från 1984. Vid det här laget har filmen sprängt den 4:e väggen säkert ett dussintal gånger och jag älskar när sådant görs med stil som av t.ex. Deadpool. Om de gamla sköldpaddorna är clowner i förhållande till dagens upplaga så är originalen  från -84 stenhårda soldater som faktiskt beter sig som ninjor. Hysteriskt roligt när de visar just hur hårda de är i jämförelse. Dessutom så har de kvar originalseriens narrativa inre monologer, fast de sägs högt denna gång, vilket får de andra sköldpaddorna att reagera. Den 4:e väggen ligger i spillror.

Det finns ingen ursäkt, alla som någonsin under sin uppväxt varit ett fan av Turtles i någon form måste se den här filmen. Nostalgivärdet är enormt och för de som inte är insatta så finns det mycket nytt att lära sig om sköldpaddornas utveckling genom åren. Turtles Forever får Turtles memorabilia av möjliga.

25
Nov
09

Megan Fox, jag fattar inte

Såg på IGN.com att det går rykten om att Megan Fox karaktär i Transformers filmerna kanske kommer att bli mos i den kommande tredje filmen. Michael Bay dementerar alltihopa men jag hoppas verkligen att det är sant. Revenge of the Fallen hade en hel crapload av problem som gjorde den till en ganska dålig film och Megan Fox var helt klart ett av dem. Förutom att hon har stelopererat hela fejset så såg hon oerhört blasé ut hela filmen igenom. Man blir förvånad de gånger man faktiskt ser de känslor hon uttrycker i sina repliker. Hon känns kort sagt som den mest mekansika och minst levande karaktären, och i en film som handlar helt om gigantiska robotar så är det en sjuhelvetes bedrift.

Det blev en massa stohej om Megan Fox efter första robotrullen men jag fattar inte varför. Hon hade en snygg kropp som hon nu förstört genom att operera upp sig till en livlös påse ben. Hon ser enbart trött/sur/bajsnödig ut (med de nya läpparna ser hon även ut som om hon får en stroke ibland).

Jag är otroligt less på henne och tröstar mig med att hon är ”it-girl” just nu. Om hon bara kan låta bli att få ett Britney-breakdown när hon äntligen faller ur pressvargarnas gunst så kommer jag nog slippa se henne efter det.




Samtidigt…

What I’ve been up to

Kalender

maj 2012
m ti o to f l s
« Aug    
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Alla kategorier

Prenumerera för bövelen! Du vet att du vill.

Join 1 other follower


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.